Min första dykupplevelse, del 1

Min introduktion inom dykning kom under mitten på 90-talet, när jag befann mig nere på Cypern, för fjärde gången i mitt liv. Dykning hade under min tonår varit n ågot som jag fann intressant men som jag aldrig haft möjligheten att pröva på, än mindre ta ett certifikat. Men så under mina två veckor nere på Cypern, umgicks jag en del med reseledarna från Ving som vi åkte med, och dom hade alla planer på att gå en 4-dagars kurs för att bli certifierade dykare genom Padi. Det slog mig då, varför inte hänga på och ta certifikatet nu när möjligheten uppstod. Sagt och gjord, jag begav mig till det dykcenter som reseledarna hade bokat sin kurs genom och lät meddela att jag också ville gå kursen tillsammans med dem.

4 dagars intensivkurs

Det var sammanlagt fem av oss som tog kursen, fyra reseledare från Ving, som kom från både Sverige och Norge tillsammans med mig. Jag hade knappast väntat mig att jag skulle sitta i skolbänken under denna semester men för att kunna ta Open Water Diver certifieringen, var det detta som krävdes. Kursen inleddes med teori där vi fick lära oss allt om utrustningen, vad alla olika element hette och hur dom fungerade samt en genomgång i säkerhet och kommunikation under vattnet i form av handsignaler, då detta är det enda sättet du kan kommunicera på om du inte har en full ansiktsmask med inbyggd mikrofon. Redan första dagen blev det även ett dyk, om så bara i poolen men ändå. Det var riktigt coolt men också nervöst första gången jag gick ner i poolen. Detta var mer i syfte att få oss bekväma med utrustningen och känslan av att vara under vattnet med den. En timme höll vi på innan det så var dags för lite mat och sedan andra halvan av dagen, åter i skolbänken. Dag två var väldigt mycket lik den första med skolbänk följt av poolen och sen skolbänken igen men denna gång var vi nere i poolen lite längre och började nu med boyancy för att hitta nivån där vi flöt under vattnet utan att sjunka till botten eller stiga upp till yrtan.

Första dyket i Medelhavet

Dag tre inleddes med skolbänken under två timmar, därefter var det så dags för det första dyket i Medelhavet, något som vi alla såg fram emot med stor spänning. Det blev ett väldigt enkelt dyk där vi gick ner på 8 meters djup, och fick pröva på en rad olika saker. Häftigast var övningen när vi placerade simfenorna på sandbotten, hittade rätt boyancy som gjorde att vi steg en aning när vi tog ett andetag och sjönk när vi andades ut. Kanske inte låter så märkvärdigt men saken var den att fenorna under hela processen hade kontakt med botten och det var också den enda delen av oss som var ”förankrad”. Överdelen av kroppen steg och sjönk som sagt men aldrig så pass att vi nuddade botten med övriga kroppen eller att vi tappa kontakten med simfenorna när vi steg.

Första dyket i Medelhavet